Vilse?

Brukar ni någon gång känna er vilsen?
Inte veta vad du vill göra? Inte veta varför du gör det du gör?
Kännas som om ni inte vet vad eller varför ni är här? Känns som om ni har tappat bort er själv för en stund? Känns som att livet egentligen inte har någon mening?

Ibland så kan en känsla av att vara vilsen, att ha tappat bort sig själv på vägen, dyka upp hos mig. Då vet jag inte vad jag ska göra, men det som jag har insett är att det är en paus för reflektion, att tänka över livet.
En stilla stund, att bara stanna upp för en sekund och bara tänka efter "har jag lyckats göra det jag har velat?", "vad är det som egentligen gör mig lycklig?" och "hur hittar jag tillbaka till min lycka?". För om man hittar sin lycka, så borde man man hitta sig själv igen, eller hur?

Om ni känner er vilsna, så är mitt tips att stanna upp en stund och tänk efter. Människor tänker efter alldeles för lite i dagen stressade samhälle.

Folk tar inte hand om det de känner, utan bara förnekar, ignorerar, ständigt stressar och låter inte sin kropp vila. Det är, tror jag, en ledande faktor över att den psykiska ohälsan ökar.

Så ta hand om er och låt er kropp vila ifrån dåliga matvanor, bristande sömn och ständiga stressandet. Ta en paus istället och tänk efter lite mer och låt känslorna blomma. Luft känslorna, så slipper de ligga och gnaga.

En sak som jag har läst om Tao som jag tycker är så underbart skönt: Taoister är de som gör ingenting men lämnar ingenting ogjort. Visst låter det skönt? Så borde man kunna flowa med livet.

Nu känner jag mig inte lika vilsen något mer. Tack för att jag fick skriva av mig och att ni ville läsa mina tankar. Ta hand om er och glöm inte att reflektera över ert liv ibland. *kram*